Även artisten får en del av den kommersiella kakan!
Jag fick ett mail för ett halvår sedan av en knutte i Amerika med jänkarnamn som påstod att jag hade royalties att hämta hos dem minsann! Jojo, jag skulle bara fylla i en hel bibba med dokument som på byråkrat amerikanska förklarade hur jag skulle kryssa i och när. Vilket jag inte alls förstod. Jag skickade därför en liten blygsam förfrågan om hur mycket det rörde sig om och om det ens var värt att vässa pennan för. Jag får då tillbaka ett mail där det förklaras att det är närmare 1000 Dollares som ligger och väntar på mamma Bliss. Jag vässar nu pennor för fulla muggar efter att ha sprungit runt på högskolan i ett desperat försök att finna någon intelligent förståsigpåare som kunde hjälpa mig med denna lilla uppgift, men förgäves. Jag tänker nu istället vända mig direkt till det amerikanska företaget och på svengelska förklara mina problem.
- Dear Amerikanas. I relly want those monney, but i dont now how to fill in the papper! Pliis hälp me!
Man vill ju lixom göra det rätt så att man inte får THE IRS springande bakom hälarna på en. För det har man ju sett på film att det inte verkar så kul alls. Amerikanska skattemyndigheterna är nog inte lika gråstela som de svenska... Det hör man ju på namnet, IRS = Inte Riktigt Svenskt. Jag föreställer mig en van med FBI- utrustning som avlyssnar mina samtal, stjäl mina trädgårdstomtar och som hotar min familj. Plötsligt måste vi fly och flytta runt hela världen för att undkomma dem och för att hindra dem från att förstöra vår familj... Allt bara för att vi har superkrafter! Eller?! Nä... Det var ju Heroes... sorry, fel film. Men iallafall så känns det viktigt att inte messa med the IRS.
Iallafall så ska jag inom snar framtid skicka en korrekt ifylld liten lapp och så också få min lilla check på 1000 dollars och shoppa mig en frisörtid så att jag kan få bli nääästan lika snygg som de som lyssnar på min musik säkert tror att jag är.
Haha...det låter ju helt faaab! I wish u best of luck to get the dollars!!!