Frallan - Mitt tecknade liv

 

Jahapp. Slurrrp sa det. Sedan var visst ungen 8 år gammal. Imorgon kommer vi att sitta och romantisera över själva födelsen och säkerligen yppa något om att vår lilla rosenkindade tös var den vaaackraste bebis vi någonsin sett. Att vi endast var några händer gamla och knappast hade sett några bebisar innan hon kom påverkar naturligtvis inte detta!

Men det är klart att man måste få föräldraljuga lite på det sättet. Nu var ju visserligen vår tös sällsynt bedårande, om man då kisade bort slem och blod och det faktum att hon hade ganska kraftig gulsot. Påminde lite om en ut och in vänd grapefrukt med hår. Men vad säger de föräldrar som faktiskt får ta en riktigt frånstötande bebis i sin svettiga famn? De där som i rena farten får dra ut sina ungars huvuden med sugklocka och på så sätt får gosa med en alldeles egen "bananer i pyjamas" formad bebis? Säger även dessa att denna unge var det vaackrasteee...?

Sanningen är väl den att även dessa små telningar redan tidigt lär sig uppfattat vikten av familjeljug. Inte kan det vara lätt att spontant älska en mamma som ser ut på det sätt man gör efter en flera timmars utdragen förlossning. Föreställ er själva att silas genom en gång som får dina skallben att förflyttas likt ett jordskalv i Sydostasien. Belöning för detta slit, när du äntligen kommer ur denna håla, blir alltså att möta en svettig, rödsprängd, oduschad, hes, svullen, sladdrig kvinna som brölar en massa svårtydliga vokaler. Som om inte det räckte med det så måste du sedan suga på hennes bröst!! Inte alls särskilt konstigt att ungarna får kolik eller förstoppning. En fullt normal reaktion på en traumatisk upplevelse.

Nåja... Nu säger vi ju att hon var det vackraste en människa kan skåda, och även om man så här i efterhand kanske kan erkänna att man då i födelsens hetta var liiite påverkad av lustgasen så kan man iallafall med all säkerhet stå för det nu, 8 år senare. Nu är hon ju varken slemmig eller särskilt gul.

Imorgon är hon dessutom ett år närmare tonåren, så nu är det på riktigt allvar bäst vi preppar henne ordentlig med föräldrakärlek och självtillit så att vi slipper sopa upp henne från en smutsig fritidsgård som 15-åring. För jag antar att en slemmig, nedkräkts, gallgul tonåring inte pockar på moderskänslorna på samma oskuldsfulla sätt... Men, men som sagt fleeeera år kvar…