Mellodelloooosser!



Under alla mina år har jag följt Melodifestivalen med skräckblandad förtjusning över hemska kreationer, falsksång och ljuvliga tonartshöjningar. Även om jag sannerligen är en riktigt dålig patriot så brukar jag hålla tummarna extra hårt för Sverige bara för sakens skull. Vi brukar dessutom ha mysiga mellodellokvällar med tacos och goda vänner under dessa tillställningar, precis som alla andra normala familjer. Men detta får nu ett abrupt slut!


Detta år kommer vi alltså inte ens att delta i detta stora, extravaganta spektakel. Inga carolafläktar, inga tokroliga skämt från Stockholmsjuryn, inga blonda små fäbojäntor som skuttar runt och försöker se riktigt svenskklämmiga ut på scenen.


Anna... Anna... Anna... Stackars lilla gympasko flicka! Tänk er att vara den, vars prestation resulterar i denna svenska chock. Vi svenskar har ju egentligen varit lite avslappnade och lutat oss malligt åt Abba och Carola när det kommer till melodifestivalsammanhang. Vi namedroppar Björn Skift och Fredrik Kempe med överlägsen min bara för att vi kan. På samma sätt som vi har en avslappnad inställning till krig och visar upp total avsaknad av förståelse för olika världsliga konflikter och bryr oss inte riktigt om att hålla koll på vad det egentligen är Israel och Palestina tjafsar om, så har vi blivit lika bortskämda med att komma på hyfsad placering i Eurovision Song Contest.


Men nu har verkligheten alltså kommit ikapp oss, nu har vi till slut fått suga på den sista G - klaven. Med huvudena sänkta ska vi nu se till att skämmas över att vi trots alla överdrivna delfinaler inte lyckats skrapa fram någonting bättre än en medioker, liten gympasko som ironiskt nog sjunger om att det är hennes tid nu...


Nåja, nu får vi istället se det positivt. Detta kanske kan bidra till att göra oss mindre främlingsfientliga genom att vi får lov att finna våra favoriter utanför landets gränser. Själv tänker jag hålla tummarna för Turkiet. Då min svärfar är turk så känner jag mig fortfarande lojal och skäms inte det minsta över det.


Så håll era turkiska tummar eller vad det nu blir så får vi försöka se detta som en läxa och istället se till att vi nästa år skickar in en riktigt, rejäl, slagdänga med Abba status så att vi lika malligt som innan kan påstå att vi är grymma på musikproduktion i Sverige.


Kommentarer
Postat av: Kristina Burén

Hej Jenny!

Du har satt fina, roliga ord på mina tankar! Det var ju nästan värre än Vatnafjella ... äsch!

Kramar! Ni kommer väl till Boviken i sommar!

Moster Kri

2010-05-28 @ 20:53:21

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0