Frallan - Mitt tecknade liv

Serier, några kåserier och lite övriga betraktelser.

Täckbyxefis

Det absolut värsta med vintern och kylan (som ungefär en gång per år vid nästan exakt samma tidpunkt totalt överraskar oss nordbor) är... (förutom snoriga näsor som torkas med handflatorna, kalla morgonbussar, ständiga småpratsfraser om vädret samt tidningslöp om "skräckryssvinter", "dödsmordshalka" och "vinterpanikskräck")

...täckbyxefisar!

Föreställ dig att du står och väntar på bussen, eller kanske är du ute på en oskyldig promenad med hunden. Mysvaggandes i dina varma termobyxor och bulliga dunjacka likt ett överdimensionerat dagisbarn smyger du omkring i kylan och känner dig omhuldad. Plötsligt släpper du av en liten smygare som du i ditt stilla sinne tror ligger mjuk inbäddad och ljudisolerad i dunbolsterbaken.

Tre sekunder hinner du njuta av den avspänningen tills den ofarliga och fullständigt diskreta rackaren har lyckats leta sig upp under den michelininspererade vinterskruden, för att därefter smyga sig ut i första bästa lufthål... Som olyckligtvis alltid visar sig vara fem centimeter under din egen näsa!!

Det är inte lika diskret att försöka vifta bort en smygis i vintervaddering må ni tro!! Full skam och obehag försöker du nu gå lite fortare och samtidigt pressa ut den kvarvarandre doften som håller sig kvar som ett varmt påslakan runt ditt kroppstäcke. Samtidigt som du känner en stark oro. Oro över att du ska råka möta någon som bestämmer sog för att ge dig en kram... Puff!

Detta tycker iallafall jag, som gammal norrlänning, är det värsta med vintern!

Taggar: Fis, vinter, pinsamheter;
Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar: