Täckbyxefis

Det absolut värsta med vintern och kylan (som ungefär en gång per år vid samma tidpunkt totalt överraskar oss nordbor) är, (förutom snoriga näsor som torkas med handflatorna, kalla morgonbussar, ständiga småpratsfraser om vädret samt tidningslöp om "skräckvinter", "dödshalka" och "vinterskräck") täckbyxefisar!

Föreställ dig att du står och väntar på bussen hem, smågungandes i dina varma termobyxor och bulliga dunjacka likt ett överdimensionerat dagisbarn. Plötsligt släpper du av en liten rökare som du i ditt stilla sinne tror ligger mjuk inbäddad och ljudisolerad i dunbolsterbaken.

Tre sekunder hinner du njuta av den avspänningen tills den ofarliga och fullständigt diskreta rackaren har lyckats leta sig upp under den michelininspererade vinterskruden, för att därefter smyga sig ut i bästa lufthål... Ca fem centimeter under din egen näsa!!

Det är inte lika diskret att försöka vifta bort en smygis i vintervaddering må ni tro!! Full av fasa och äckel står man där med en känsla av skam, obehag och oro.

Oro över att något ska komma och krama om en... Puff...

DET är det värsta med vintern!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0