Under halgen så har vi haft den äran att få ta hand om denna lilla krabaten:
Alltså den utan mössa. Den andra får vi faktiskt ha på heltid. Dom påstår att det är en hund, men det kan vara en blandras av något annat slag... som ni ser är det lite osäkert och svårt att avgöra, men hund är en klar överdrift.
Diezel heter han och detta är, utan att överdriva på sådantdär obehagligt hundägarvis, den absolut raraste lilla voffsing man kan tänka sig. Vi har blivit bjudna både på morgonslick i ansiktet, befogade varningsskall för småfåglar som eventuellt skulle attackera oss, samt hysterist glädjegosande i sängen när han kommit hem efter promenader. Två omgångar sängkläder har gått åt, men det var det värt! Vi har haft honom sedan fredag och ska nu åka in till stan med honom och lämna tillbaka den lilla tussbullen. Typiskt, vi som precis höll på att bli den mest populära familjen på gatan. Våra marsvin verkar inte alls ha samma dragningskraft märkligt nog...
MEN, nu är det inte bara Diezel som var ny familjemedlem i helgen utan vi fick även en alldeles ny liten Falestålare!! Det är min bror och hans maka som lyckats producera en alldeles liten perfekt minivariant av brorsan. Jag har inte hört ryktas om något namn ännu, men däremot har jag fått fotobevis:
Äsch, jag kunde inte ladda upp det, men han ser ungefär ut såhär:
Med andra ord, fantastiskt söt!!
Vi säger välkommen till världen vår lilla brorson och förste kusin! Du är efterlängtad!
Oj, så lik Jens :) Grattis faster! Kram!