Så vackert!! Jag tror jag ska ta och göra katten till en ärbar kvinna.
Men du. Varför har din karl målat naglarna? Eller har jag missuppfattat nu igen??? :-)
Jättefina ringar. Måste vara en underbar känsla att välja en ring man förhoppningsvis ska bära i resten av sitt liv. Hur tänker man då? Måste vara skit svårt val.
kram
Hej Jenny!
När jag gifte mig år 1977, tyckte jag inte att det skulle vara så märkvärdigt att gifta sig. Valde det allra enklaste, nämligen att ha "ceremonin" i Tumba kommunalhus (!).
När jag nu i efterhand haar förstått hur S T O O R T
det egentligen är, ångrar jag att jag inte gifte mig i norrland. Jag tror att den "identitetschocken" var att plötsligt bli "Fru Burén". Jag har inte hämtat mig än.
Många kramar!
Moster Kri
Å vad avis jag blir!!! Vill oxå!
Vilka finfina ringar. Men det är klart...en ring med prislapp under 6 siffror det går ju bara inte ;-)! Ska det va så ska det va!