Vitt, vitare, vitast... med en svag nyans av offwhite

Bloggparaden

 

 

Nu har det äntligen hänt. Efter otaliga misslyckade inredningsincidenter har jag kört fast likt en långfilssjunkande falukorv i inredningsträsket. Under de år som jag bott i egen lya så har jag periodvis gjort djärva inredningsförsök som så här i efterhand kan få en brun manchestersoffa att rodna.



Lägenhet nr 1. Här visste jag knappt hur man uttalade möblemang och jag var övertygad om att interiör var rören som var inuti någonting. Det enda som var väsentligt här var en säng och en teve.

 

Boende nr 2. Elevhem. 16 år gammal. Jag gick musikalteaterlinjen tillsammans med 12 - 13 andra stora konstnärliga egon och delade boende med dessa samt ett gäng bittra bandyelever.  Knappast någon tid att ägna energi åt oväsentligheter som inredning. Jag bodde i ett rum stort nog att snurra runt i med 60 cm breda sängar som glatt delades med de manliga beundrarna utan större problem. Man måste antingen ha varit betydligt mera flexibel eller mycket mindre än nu. Idag kommer jag nämligen på mig själv med att våldsamt försöka skrämma undan min man från vår 180 cm breda madrass då jag känner mig trångsövd. Från detta elevhemsrum kommer jag ihåg detaljer som en röd och svart mönstrad gardin som förde tankarna till djungelsafari, detta samt en mycket stark doft av rökelse.



Följande boning blev på en lite, lite större lägenhet som fanns i en liten fastighet som välsignats med den inte fullt så smickrande benämningen "hispan" i folkmun. Här delade jag, en pojkvän, två katter boendet med varandra. Grannfolket bestod av en alkoholiserad hemmatatuerare, en sminkad satanist, minst två knarkare samt en ensam, gubbsjuk "förtiomenvillvaratjugonånting" med en stor penisförlängande amerikanare som han gärna putsade på. Möbleringen var spartansk med madrass och en vulgär skinnsoffa. Jag gjorde ett tappert försök att få det lite hemtrevligt bland rökdoft och kattkiss genom att måla en ful loppismöbel som täckte halva lägenheten i blänkande mörkblått... Den lever som tur är inte idag.


Boende nummer fyra bestod av en ansamling loppisskräp och en tjugokronors pinnsäng som vi släpade genom stadens gator. Inredningsförsök här blev att måla hela lägenheten tomatröd. Det var... annorlunda. Flyttade snabbt utan att åtgärda färgen.


Nummer fem. Nu började jag bli vuxen och följande lägenhet var svindyr MEN med öppen spis. Dessvärre hade jag aldrig råd med ved. Efter några månader hade jag eldat upp alla trämöbler och annat lättantändligt material. Möblemanget bestod nu av andrahandshyrda möbler som jag låtsades var mina. Katterna kissade inne. Grannar klagade. Jag flyttade.


Sjätte hemmet. Tredjehandsboende. Hade en möbel med mig. Den sålde jag… till en kille som senare tog livet av sig. Man vet inte så noga om hyllan hade något med det och göra, men jag har mina aningar. Möbleringen bestod av en madrass och... ja, täcke och kudde då. En liten, liten teve fanns där med förståss.  Jag flyttade.



Nummer sju. Inneboende på en ganska ful och obekväm tvåsittssoffa.



Nummer åtta. Smygboende i en lägenhet som ägdes av en bekant som befann sig så pass att socialen betalade hyran under tiden. Fanns diverse märkliga saker i denna lägenhet. Inget  följde med därifrån bortsett från en kokbok.



Nummer nio, men första "riktiga" hemmet. En tvåa på 56 kvm. Inredningsförsök: panikshopping på Ikea utan möbeltema. Hallen målade jag ljusblå. Nådde dessvärre inte upp med rollern hela vägen till taket och struntade därför i att måla klart… under hela tiden vi bodde där.

 

Tio. Ny stad. Stor hall. Samma Ikeamöbler plus diverse loppis och sopfynd. Ohyra i växterna och fluginvasion på balkongen. Vi flyttade efter ett år.



Elva. Ny stad. Gammal lägenhet med annorlunda planlösning och tillhörande spöken. Känsliga väggar och sexuellt effektiva grannar. Här gick jag återigen bärsärk med rödfärgen och vips så förvandlades de gräddvita väggarna röda. Röda... svarta... med guldränder. Här började jag få till det en aning och emellanåt kunde faktiskt lägenheten, efter storstädningen, kännas riktigt ok. OM det inte vore för skadedjuren, känsloladdade grannar och spökerier, något som skamfilade Ikea stämningen en smula.



Tolv. Radhus. Alldeles för stort. Två rum förblev oinredda och känslan av att kunna leka kurragömma och faktiskt vinna genom att aldrig bli funnen blev påtaglig. Gula kökstapeter med en bård av lökar. Inga inredningsförsök.



Tretton, NU. Lägenhet igen. 75 kvm. Alldeles lagom. Knarrande golv och så nära ett Ikeahem som jag någonsin kommit med dessa kaffe latté målade väggar. I denna lägenhet skall det vara vitt. Vitt och ännu mera vitt med svaga toner av off white och ljusvitt. Det finns visst ett nytt inredningsmode som kallas "shabby shick" detta betyder på ren svenska: slaskig stil.



Detta modetåg köper jag direkt biljett till och hoppar på! För efter alla misslyckade, halvdana, skitfula och direkt frånstötande små inrednings installationer så gör jag nog ändå bäst i att acceptera min nya sjabbiga, skabbiga, slaskiga stil och helt enkelt dränker lägenheten i måsskitfärg och bara nöjer mig med det!





Tradelidilera!

 

 

Idag förstår ni har jag tjänat storkovan!

 

Efter att ha letat igenom varje litet skrymsle av huset för att finna attraktiva dyrgripar som går att göra förtjänst av på vår alldeles egna vardagsrumsmarknad Tradera så har jag idag lyckats sälja iväg gammal leklera, indianpärlor och en jätteful handväska, allt för ca 30 kronor! Tradera är sannerligen fantastiskt!

 

Det är inte så mycket det att jag är i desperat behov utav pengar, utan det är snarare så att jag finner en nästintill pervers glädje över att veta att någon stackars varelse i detta falukorvsliknande land finner glädje i att få bjuda surt förvärvade pengar på våra gamla avlagda hushållsrester. Jag fantiserar om hur de sitter där och riktigt tvår sina händer av upphetsning när de är sekunder från att vinna några ynkliga indianpärlor för 10 kronor. Efter den något lättsamma auktionen, där folk har suttit och bjudit ören över varandra på fullständigt onödiga saker, då börjar allvaret. Man ska skriva vinnarmejl. Om man som jag råkar glömma att göra detta sekunden efter att en köpare har lyckas "vinna" med sitt bud, så kommer istället gnällmejl!



"Jag har vunnit din auktion på Tradera, men inte fått något vinnarmejl ännu, varför?", "Jag hoppas att det inte blivit något missförstånd, men jag har inte fått något vinnarmejl av dig ännu", "Vart är vinnarnejlet!!??".

 

Denna desperata jakt efter vinnarmejl säger mig att det egentligen är fanatiska spelgalningar som sitter där och knappar in sina tiokronorsbud genom frenetiskt tryckande på musen. Den egentliga vinsten ligger inte alls i att verkligen fynda pärlor eller annat skräp för 10 kronor (som man annars skulle kunna ha köpt i butik för 15:-)utan det är i själva verket VINNARMEJLET som är det slutgiltiga målet. Får man ett VINNARMEJL från Tradera så är man någon, man är en individ, man syns och man blir helt uppenbart kallad VINNARE dessutom! Fantastiskt!



Eftersom att jag nu har analyserat detta fenomen så har jag då beslutat mig för att hjälpa dessa vinnartrånande människor på traven genom att verkligen ge dem ett vinnarmejl som heter duga!



"GRATTIS!!!
DU är nu en ENSAM VINNARE bland flera tusen som fått den ÄRAN att VINNA denna FANTASTISKA ...kruka/garnnystan/plastsked...
Efter att flera människor har bjudit och hoppats så är det slutligen DU som är VINNAREN!. MÄSTAREN!.. SEGRAREN!!



Det enda du behöver göra nu är att sätta in XX kronor på mitt konto:



xxxxxxxxxx-xxxx på Swedbank



Så fort pengarna syns på mitt konto så kommer jag att börja paketera just DIN VINST! Och jag hoppas verkligen att JUST DU kommer att ha användning för den i alla DINA VÄRDEFULLA år.

 

Grattis igen!

 

 

PS: "Har du inte fått ditt paket inom en vecka så beror det på att jag helt enkelt glömde bort att det satt en stackars krake som på fullt allvar väntade på att erhålla mina gamla tofflor. Om du därtill är olidligt förbannad över detta och anser att du blivit bestulen på den krona du betalat så ber jag dig allra ödmjukast att ha tålamod med mig och endast skicka 1 (ett)max 2 (två) påminnelsebrev. Svarar jag inte efter det så beror det antingen på att jag plötsligt avlidit, eller att jag helt enkelt skiter i dig"."


 

SUCK... Oh, vårt gamla, röda gummiband är uppe i två kronor nu! Yihaaaa!


Ullared 1 - 0




För att ha växt upp i ett land totalt befriat från krig och katastrofer, där det värsta traumatiska oredan består av det årliga ”snökaos” som märkligt nog fortfarande infaller varje höst, år efter år, efter år… suck. MEN, trots att jag nu haft turen att växa upp i denna skyddade verkstad så vet jag ändå preciiiiiis hur det känns att befinna sig i svåraste krigszon! Jag var nämligen på Ullared i helgen. För er som inte vet vad Ullared är så hänvisar jag till följande ekvation:

Ikea * 2 + busslass med shoppinglystna resenärer + milslånga köer – sans och vett + billiga lågkvalitetsmärken - pengar= Ullared.

Med andra ord, fantastiskt! Jag ska ge er en inblick:

Det börjar med att man redan på bilvägen mot Ullared får en massa subtila vinkar om att man är på väg till någon form av twilight zone när man passerar:

Fulhult, Gubbhult, Böket, Vräk, Klitten, Guarp, Maa, Bocksåsen, Nockakulla, Kåtahål, Tån, Tokhult… Ja men ni förstår, man borde ju vara avskräckt nog till att vända om efter detta, men inte då, målet är ULLAREEED!

När man så kommit fram och lyckats klämma in bilen och lyckats byta fordon till en kundvagn  transformeras du sakta men säkert till en "Ullaredsterminator", men extra zoom i ögat för extrapriser. Tillsammans med din armé så lägger ni snabbt upp er strategi. Har man nu en smula otur nu så visar det sig att endast två av fem soldater har utrustat sig med tekniska förnödenheter som mobiltelefon, vilket betyder att ni antingen kan hänga hack i häl på dessa eller att tänka ”Nåja, two for the team” för att sedan rusa så fort du någonsin kan ifrån dem och lämna dem med en luddig förklaring om ev. mötesplats samt ett ovisst klockslag.

De första fem minuterna inne i shopping palatset ägnar du åt att smågnälla över att priserna inte alls är så märkvärdigt låga och att det är väl inget att göra en sååå stor grej av. För att sedan snabbt växla om till att bli en hysterisk kundvagns valsare som tappat all vetskap om både högerregel och allmänt ofredande genom att rabiat kasta runt den osedvanligt stora kundvagnen över båda gamla halta damer och skrikande barn i jakten efter den där tröjan för 30 kronor! Du provar inte utan slänger ned fem st i pansarvagnen och fortsätter kriget.

Efter ett tag är det som om du hypnotiseras och alla ”REA 30-kronor” skyltar förvandlas till ”bortskänkes ”. Du sliter på dig kläder och varor för allt vad du orkar. Denna hysteri delar du naturligtvis med alla resterande besökare och efter några timmar känner du hur det smårycker lite i dina kläder och ser hur tanter tittar lystet på dina varor. Du kommer på dig själv med att blänga surt på en kvinna som har en fin tröja på sig och är på vippen att slita den av henne men ångrar dig i tid och ställer dig i den kilometerlånga kön istället.

Framme vid kassan så är du inte bara genomvåt av svett, utan även utsvulten då du helt glömt bort att äta något i jakten efter fynd. Samtidigt så börjar snålheten smyga sig på. Tack och lov så har personalen på Ullared naturligtvis anammat detta och varit vänliga nog att ställa fram en ”neej, jag ångrar mig” back. Där kan man lägga tillbaka allt skräp du så desperat behövde för fem minuter sedan. Det visar sig vara halva vagnen.  Du betalar med en underlig känsla av skam för att seda plufsa ned i bilen och åka hem.

Väl hemma provas alla 30 – kronors varor och det visar sig naturligtvis att tröjorna var felskurna så de sitter lite snett och vint på kroppen och kanske skulle kärringen med puckelryggen fått vinna dragkampen om den i alla fall… Nåja. Till sist kan du lägga dig ned och njuta av att du i alla fall fyndat två luvtröjor, ett par joggingbyxor, leksaker, strumpor, tröjor, behå och T – shirts för bara några hundringar. Njuter. Glömmer snabbt bort de 8 plagg du köpt med aldrig kommer att använda, och somnar sött…

Reklam

 

Reklam, denna påflugna plåga som drabbar oss varthän vi än vänder oss. Så fort vi betalat i kassan och med ett stolt leende svänger oss runt med den käcka lilla påsen så möts vi av en stor affisch som berättar att vi köpt HELT fel pryl och att det var denna fantastiska apparat vi ju skulle ha köpt istället! När du då vänder dig tillbaka till kassörskan för att byta så tittar hon på dig som om hon aldrig sett dig och frågar om du har kvitto! Vilket du naturligtvis inte har, för det har du hunnit tappa bort på de sekunder det tog att vända sig bland alla julshoppare! GAAAHHHhh!

Ändå är det som om det är något trolskt och magiskt i reklamen som jag förhäxas av. Jag kan komma på mig själv att sjunga reklamjinglar och småmysa i kapp med Coca-Colas julreklam där tomten kommer med sin släde och för ljus och godis och dricka över hela... eh... New York... (Det vore ju mycket bättre om tomten skulle komma ner över de olycksaliga länderna i Afrika där ungarna dör av vätskebrist bara några meter från Coca-Colas stora vattencisterner som de absolut inte får tillgång till. ”Holidays are coming, holidays are coming” skulle alla de små Biafrabarnen sjunga och tacka den stora varujätten för att de äntligen får smaka på denna mystiska dryck som blivit tillverkad i deras by)

Sedan har vi TV-shop. All min sans och logik försvinner ut genom porerna och jag fullständigt fängslas av dessa fenomenala prylar! Vem kan motstå en kroppsstrumpa som får dig tre storlekar mindre på bara några minuter!?? Och det kan ju inte vara fejk för man ser ju faktiskt en bild på samma person före, och efter! Eller, Sauna Belt! En slags vadderad blöja som man lägger runt de partier av kroppen där man vill skala bort några hudlager, för att sedan svettas bort allt vatten och hud som finns på den yta där du satt blöjan, flera centimeter på bara 50 minuter!!! Jättesmart ju!!

Själv kunde jag inte motstå jouicepressen som heter något så dramatiskt som Power Juicer Express!! Det ni! Och ja, den är så fantastisk som den låter! Man samlar ihop all frukt man kommer över, skalar och delar i lagom stora bitar,  man lägger sedan varsamt ned bitarna i maskinen och trycker på on-knappen. ”FZSHZSsssssssssssssssssss” låter det sedan lite läskigt aggressivt (det är det som är ”expresset”)och så ser du strax hur det pressas ut några härliga droppar av fruktjuice som räcker precis till att vi alla tre kan fukta läpparna med saften och kännas oss riktigt ordentligt vitaminberikade. Sedan återstår bara att ta isär alla fem delarna av maskinen och diska ordentligt så att det inte börjar lukta jäst frukt, för det anses tydligen inte lika fräscht… Själva diskprocessen är antagligen det som är ”Power”, för det är ett j*a jobb att få bort alla fina fruktfiberhår från det täta rivjärnet.

Nåja… här ovan har jag i alla fall valt ut några små reklambanners som jag tycker verkar roliga. På CoolStuff har jag redan lyckats inhandla både en vetekudde i form av nallebjörn som man värmer i mikron några minuter och sedan håller sig varm i några timmar. Dock med en stark soft av lavendel som man gärna kan få lite hulkningar av till en början, men det går över! Sedan köpte jag ett pulver som gör badvattnet till blått slime och slime blev det, överallt. Till och med i näsan, vilket kändes lite överraskande. Jag köpte även en lampa som ändrar färg om vattnet i badkaret är varmt eller kallt. Den funkar! Tyvärr inte till vår badkarskran, då det var fel storlek, men vi har provat i handfaten och där lyste det förfullt, oj så roligt vi hade åt det, i flera sekunder. Sedan köpte jag två flytande lampor som man har i badkaret och som flyter runt där och ger en härlig spa-känsla, vilket det faktiskt gör... ända tills batterierna börjar rosta och lampan blinka, då känner man sig märkligt nog inte längre lika avslappnad… Men gå gärna in ni och kolla om ni hittar något spännande!! Hör av er om det funkar eller ej!


Ikealism




Finns det något mer prestationsångest gynnande än en rykande färsk Ikea katalog? Jag kommer då inte på någonting. Skulle kunna vara sommartorpet då, men nä, ingen kan ju identifiera sig med Ernst Kirschte... Kuschs... Krichser... han den där Ernst! Så det kommer nog inte i närheten ändå?

För några dagar sedan så damp denna inredningsbibel nr 1 ned i brevlådan även hos mig. Det är närmast med en religiös känsla med hallucinationer av knastrande kreativitet innefattande symaskin och pensel som man öppnar de nytryckta sidorna och överöses av färgsprakande idéer, som förvånansvärt sällan blir lika konstnärligt tilltalande i verkligheten som de lyckligt leende esteterna på bilderna i katalogen har lyckats få till det. Hur mycket man än försöker så blir varken färg form eller människor detsamma som bilden demonstrerar. Jag får en blandad känsla av både tillfredsställelse och ängslan över att 3,5 miljoner ytterligare exemplar av denna ångestladdade heminredningsguide ska skickas ut till hushåll i hela Sverige. Och därför kommer ju vi som land med stor sannolikhet att faktiskt stagnera under några veckor, kanske till och med månader tills alla amatörinredare lyckats kopiera köket på sida 100. Och vad händer då med samhället!?

Det är ju sedan inte bara denna "kvasiinredningsarkitekt inspirerande" katalog som bör lusläsas, utan man måste ju naturligtvis besöka närmaste Ikea för att få sig en titt på vilka möblerings förordnanden som kommer att gälla under hösten. Naturligtvis tänker varje människa i den stad du bor i samma tanke på precis samma dag och plötsligt står vi där tillsammans allihopa, hopträngda som makrillar på textilavdelningen, där man plötsligt måste skaka av sig en medelålders kvinna som misstar din nyinköpta klänning för ett gardintyg varpå hon kastar sig över den i ett försök att rycka loss den först av alla.

 

Efter att du sedan shoppat kvalificerat skräp för 800 hundra kronor och lyckats hamna i slagsmåls liknande tumult med tre småbarn och två kärringar så kommer man hem med: De obligatoriska doftljusen, ett par billiga gröna växter som håller i två veckor, en billig vas, 28 handukar som bara kostade 3 kronor styck, alleles för många ljusblåa, jättefula prydnadskuddar som du ska sy kuddfodral till (tror du), en duk som inte passar någonstans, en gardinstång, två par gardiner i en klämmig kulör som ska hjälpa dig på traven till ditt "sidan 136" rum och ytterligare tre till av dessa blåa stora jävla plastsäckar bara för att de är såååå bra att lägga tvätten i... Hur mycket tvätt ska man ha egentligen?

 

Sedan utbrister din sambo:

 

- Rosa?! Har du köpt rosa gardiner!? Jag hatar verkligen rosa! Det där kan vi ju inte hänga upp!

Och trots att du prompt vågar påstå att det kommer bli jättesnyggt tillsammans med bara liiiite andra grejer från Ikea så vägrar han gå med på ditt inköp och hotar med att flytta till eget boende, så tappar du tålamodet totalt och känner dig berövad på din nyfunna, konstnärliga inredningsarkitekt ådra och så plockar du ihop alla insexnycklar du samlat på dig under åren och kastar dessa hårt i huvudet på honom för att sedan lägga Ikeakatalogen åt sidan.

 

Ändå tills nästa höst, då du genomgår samma procedur igen och tills dess går vi alla omkring med en konstant avundsjuka mot människor som får sina hem att se sådär Ikea kompletta ut.


Vi hatar dom i smyg, för vi vet alla att vi är bättre på att inreda än dom! Det är bara det att vi inte haft tid/råd/ork/lust/ att åka till Ikea på sistone, så det så...


Tradera på tapeten




Efter noggrant övervägande så har jag nu kommit överens med mig själv om att lägga upp en av de två tapetrullarna nedan på Tradera. Detta för att på så sätt minimera risken att jag övertapetserar en massa oskyldiga möbler och väggar... Är ni intresserade av att lägga ett bud så halka in här:



http://www.tradera.com/auktion-69834280


Lycka till...

PS: Har du inga pengar och nästan dör av lust till en liten tapet snutt så är alla försök av tiggeri givetvis välkomna!

FYND! FNYD!NYFD! YNDF!!




KOLLA, TITTA, BEUNDRA! Har du sett coolare tapeter? (Det har du givetvis, men spela med nu!) Endast 5 (FEM!!!) kronor rullen fick jag ge för två rullar av denna fantastiska tapet (som dessvärre frambringade kraftiga kväljningar hos min älskade). Men jag har redan hittat minst 18 ställen som jag kan tapetsera i lägenheten och jag har bara varit hemma i tre timmar!


Det kan bli så att jag vaknar upp i en skål av tapetklister imorgon, men vi får hoppas att jag går och lägger mig nu istället. För husfridens skull. Tänk om min kära vän vägrar att betala sin del av hyran annars, det blir ju vansinnigt snopet för mig förstås... Då blir jag bara sittandes ensam, fattig och olycklig, men med två rullar brun tapet med vita hjärtan...

MMmmjajja, ok, jag kanske nöjer mig med en liten fondvägg och två skolådor, köksluckorna kanske blir lite mycket... ok.

Men erkänn att de är ascoola! (Mm-mm jag vet att det är liiite fånigt av mig att säga ascoola när jag närmar mig 30 strecket, men jag finner inga andra ord... fett nicea? Nää...)


RSS 2.0