Dr Jekyll & Mr Hyde by night?







Jag sitter här och beundrar mina foton av den snyggaste killen i världen... Vilka ögon, vilket leende, vilken panna! Jag är helt såld! Mitt i min fascination så inser jag att denna sköna skapelse faktiskt ligger där uppe i min säng! Varför tar jag då inte och gör skäl i att kalla mig själv för "14 inuti" och tonårshormonstörta upp till honom!? Så kan jag ju ligga där och titta på honom live, där han ligger och småsnarkar och dreglar och är precis lika vacker som på fotot. Men jag drar mig lite för det...

Sanningen är att jag faktiskt är lite rädd för att komma in i sovrummet när J väl har somnat. Inte för att väcka honom eller så, utan för att han ska börja med sina märkliga sömnsnackar utbrott! Jag menar det när jag säger att han fan är läskigare än uppskjutet på Liseberg! Skenet bedrar nämligen och denna fantastiskt vackra man förvandlas under nattetid till ett hysteriskt monster. Igår skrek han: -47! 47!! När jag kom insmygande tyst som en fästing vid ettsnåret. Jag blir förståss överraskad och rädd, men inte särskilt förvånad, det var lindrigt. Snart förstår ni...

När jag var i nionde månaden i graviditeten så var det som för alla andra tjockisar ett ständigt kissande hela tiden. Eftersom att jag var rent otroligt tjock med mina 91 kilo så orkade jag av naturliga skäl inte riktigt resa mig ur sängen när Lovisa kickade till blåsan och jag var tvungen att gå på toaletten mitt i nätterna. Istället så hasade jag mig fruktansvärt osmidigt nedåt för att på så sätt komma ur sängen. När jag så var halvägs ut så vaknar "monstret" ovanför med ett desperat skrik efter hjälp och hugger tag i mina händer: - Hjälp! HJÄÄLP! Skriker han och försöker slita upp mig på sängen igen... Vilket han naturligtvis inte orkade utan det blev några minuters ruckade och dragande innan jag kommer ur chockskadan och lyckas avbryta denna "räddningsmanöver" genom att fråga vad han sysslade med. Det visar sig att han drömt och i halvvaka trott att det var någon som höll på att dra ur mig ur sängen.

Så här i efterhand tänker man ju att det var gulligt av honom att försöka rädda sin stora kvinnoval så intensivt. Men var det inte lika roligt. Jag fick faktiskt uppsöka läkare dagen efter eftersom att jag hade blivit så rädd över detta utfall att jag sträckt en muskel intill hjärtat!!

En annan gång, i början av vårt förhållande vaknar jag runt 4 snåret av att J sitter på kanten av sängen och skriker: "- Den är borta, DEN ÄR BORTA!!!" Samtidigt som han lagt upp sin ena fot i knäet och bankar skiten ur den... Han blev lite paff efter en stund då han vaknade till liv och såg hur han betedde sig. Jag var då 21 år... Hade jag idag, 9 kloka år senare,  sovit hos en kille och vaknat av detta så hade jag antagligen lämnat rummet... Men inte då inte, istället såg jag till att bli gravid med honom, hur jag såg detta som positiva faders egenskaper kan jag inte svara på idag.

Eller kanske ska jag berätta om den natten för ungefär ett år sedan då jag skulle smyga ner i sängen bredvid min älskling som redan låg och sov. När han då hävde sig upp på armen med en kudde i handen trodde jag såklart att han ville pussas och mysa till det lite... Men det var såklart inte fallet, istället pressade han sakta, sakta in kudden mot mitt ansikte. Så satt han en liten stund och jag var som förstelnad. Tillslut frågade jag från inuti kudden vad han håller på med varpå han svarar: " Jag tänkte puffa upp kudden lite bara" fullkomligt oskyldigt. Han vaknar av att jag skrattar och kommer då på vad han gjort och brister ut i skratt...

Eller...

En annan sen natt... Jag ligger i sängen och halvsover och J rullan nära inpå mig och småmyser och fnittrar. Jag kramar honom tillbaka såklart kärleksfull som man är, men när han sedan utbrister: - Får man parkera bilen eller?Är det några bilar i garaget!? Då brister det för mig och jag väcker honom ur hans romantiska koma. Det blev inget parkerande för hans del den natten kan jag bara understryka, men vi hade väldigt roligt åt det ett bra tag framöver.


Suck... nä, nu längtar jag efter honom... Jag kanske ska införa en Nattens J också, där jag antecknar hans sömnsnackeri!?

Kommentarer
Postat av: Ida

Hahahaha!!! Jag döööör, parkera bilen!!!?? Hahaha.. så jävla roligt! =D Sov han då också eller var han seriös? Haha..

2008-12-14 @ 11:16:09
URL: http://morgonzombie.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0