Idag har jag agerat pitbullgranne och skällt så det skallat mellan knutarna här i förorten. Det gällde lösa vakthundar som skrämmer färgen av oss samt kriminella katter som bryter sig in när vi lämnar balkongdörren öppen, bara för att kissa på vårt golv och sedan lägga sig i vår soffa och dra sig. Så jag stormade hysteriskt de två metrarna till deras port och pustade och frustade… eller ja, jag plingade iallafall på dörren och förklarade vänligt men bestämt att jag minsann ringer mister polis om jag ser deras stora, aggressiva vovve springa lös ute land småbarn och minihundar igen.
Det ni! Jag tror det tog skruv dessutom. För i slutet av samtalet så påstods det att tre av deras fyra (!!) katter skulle avlivas snarast och hunden skulle skänkas till en gård ute på landet nu under april. Inget dåligt resultat jag fick genom den tillrättavisningen alltså. Med den dödssiffran så är jag tacksam att jag inte föddes som efterträdare till någon hemsk diktator, något säger mig att jag skulle vara framgångsrik…
Sedan var det bara till att gå in och skura upp de avslöjande kissfläckarna som en av dessa iförbannade katter fördelat i vårt hus medans jag, intet ont anande, suttit med hörlurar och skrålat. Det kan väl i och för sig ha varit av rädsla för min skriande sång som denne ovälkomne gäst kissade på sig flera gånger på golvet... Kan ha varit...
Nåja, nu skurade jag i alla fall muntert upp dessa med ett ekande häxskratt åt denne lille gynnares förtret. Så går det när man kissar på falukorvar!
Sedan var det bara till att gå in och skura upp de avslöjande kissfläckarna som en av dessa iförbannade katter fördelat i vårt hus medans jag, intet ont anande, suttit med hörlurar och skrålat. Det kan väl i och för sig ha varit av rädsla för min skriande sång som denne ovälkomne gäst kissade på sig flera gånger på golvet... Kan ha varit...
Nåja, nu skurade jag i alla fall muntert upp dessa med ett ekande häxskratt åt denne lille gynnares förtret. Så går det när man kissar på falukorvar!