Vitt, vitare, vitast... med en svag nyans av offwhite

Bloggparaden

 

 

Nu har det äntligen hänt. Efter otaliga misslyckade inredningsincidenter har jag kört fast likt en långfilssjunkande falukorv i inredningsträsket. Under de år som jag bott i egen lya så har jag periodvis gjort djärva inredningsförsök som så här i efterhand kan få en brun manchestersoffa att rodna.



Lägenhet nr 1. Här visste jag knappt hur man uttalade möblemang och jag var övertygad om att interiör var rören som var inuti någonting. Det enda som var väsentligt här var en säng och en teve.

 

Boende nr 2. Elevhem. 16 år gammal. Jag gick musikalteaterlinjen tillsammans med 12 - 13 andra stora konstnärliga egon och delade boende med dessa samt ett gäng bittra bandyelever.  Knappast någon tid att ägna energi åt oväsentligheter som inredning. Jag bodde i ett rum stort nog att snurra runt i med 60 cm breda sängar som glatt delades med de manliga beundrarna utan större problem. Man måste antingen ha varit betydligt mera flexibel eller mycket mindre än nu. Idag kommer jag nämligen på mig själv med att våldsamt försöka skrämma undan min man från vår 180 cm breda madrass då jag känner mig trångsövd. Från detta elevhemsrum kommer jag ihåg detaljer som en röd och svart mönstrad gardin som förde tankarna till djungelsafari, detta samt en mycket stark doft av rökelse.



Följande boning blev på en lite, lite större lägenhet som fanns i en liten fastighet som välsignats med den inte fullt så smickrande benämningen "hispan" i folkmun. Här delade jag, en pojkvän, två katter boendet med varandra. Grannfolket bestod av en alkoholiserad hemmatatuerare, en sminkad satanist, minst två knarkare samt en ensam, gubbsjuk "förtiomenvillvaratjugonånting" med en stor penisförlängande amerikanare som han gärna putsade på. Möbleringen var spartansk med madrass och en vulgär skinnsoffa. Jag gjorde ett tappert försök att få det lite hemtrevligt bland rökdoft och kattkiss genom att måla en ful loppismöbel som täckte halva lägenheten i blänkande mörkblått... Den lever som tur är inte idag.


Boende nummer fyra bestod av en ansamling loppisskräp och en tjugokronors pinnsäng som vi släpade genom stadens gator. Inredningsförsök här blev att måla hela lägenheten tomatröd. Det var... annorlunda. Flyttade snabbt utan att åtgärda färgen.


Nummer fem. Nu började jag bli vuxen och följande lägenhet var svindyr MEN med öppen spis. Dessvärre hade jag aldrig råd med ved. Efter några månader hade jag eldat upp alla trämöbler och annat lättantändligt material. Möblemanget bestod nu av andrahandshyrda möbler som jag låtsades var mina. Katterna kissade inne. Grannar klagade. Jag flyttade.


Sjätte hemmet. Tredjehandsboende. Hade en möbel med mig. Den sålde jag… till en kille som senare tog livet av sig. Man vet inte så noga om hyllan hade något med det och göra, men jag har mina aningar. Möbleringen bestod av en madrass och... ja, täcke och kudde då. En liten, liten teve fanns där med förståss.  Jag flyttade.



Nummer sju. Inneboende på en ganska ful och obekväm tvåsittssoffa.



Nummer åtta. Smygboende i en lägenhet som ägdes av en bekant som befann sig så pass att socialen betalade hyran under tiden. Fanns diverse märkliga saker i denna lägenhet. Inget  följde med därifrån bortsett från en kokbok.



Nummer nio, men första "riktiga" hemmet. En tvåa på 56 kvm. Inredningsförsök: panikshopping på Ikea utan möbeltema. Hallen målade jag ljusblå. Nådde dessvärre inte upp med rollern hela vägen till taket och struntade därför i att måla klart… under hela tiden vi bodde där.

 

Tio. Ny stad. Stor hall. Samma Ikeamöbler plus diverse loppis och sopfynd. Ohyra i växterna och fluginvasion på balkongen. Vi flyttade efter ett år.



Elva. Ny stad. Gammal lägenhet med annorlunda planlösning och tillhörande spöken. Känsliga väggar och sexuellt effektiva grannar. Här gick jag återigen bärsärk med rödfärgen och vips så förvandlades de gräddvita väggarna röda. Röda... svarta... med guldränder. Här började jag få till det en aning och emellanåt kunde faktiskt lägenheten, efter storstädningen, kännas riktigt ok. OM det inte vore för skadedjuren, känsloladdade grannar och spökerier, något som skamfilade Ikea stämningen en smula.



Tolv. Radhus. Alldeles för stort. Två rum förblev oinredda och känslan av att kunna leka kurragömma och faktiskt vinna genom att aldrig bli funnen blev påtaglig. Gula kökstapeter med en bård av lökar. Inga inredningsförsök.



Tretton, NU. Lägenhet igen. 75 kvm. Alldeles lagom. Knarrande golv och så nära ett Ikeahem som jag någonsin kommit med dessa kaffe latté målade väggar. I denna lägenhet skall det vara vitt. Vitt och ännu mera vitt med svaga toner av off white och ljusvitt. Det finns visst ett nytt inredningsmode som kallas "shabby shick" detta betyder på ren svenska: slaskig stil.



Detta modetåg köper jag direkt biljett till och hoppar på! För efter alla misslyckade, halvdana, skitfula och direkt frånstötande små inrednings installationer så gör jag nog ändå bäst i att acceptera min nya sjabbiga, skabbiga, slaskiga stil och helt enkelt dränker lägenheten i måsskitfärg och bara nöjer mig med det!





Kommentarer
Postat av: Anna Maria kusin

Å fina Jenny, vad kul! Det låter som en jättebra plan. Säg till om du vill att jag ska kolla upp något på jobbet! Kram!

2010-03-03 @ 22:14:32
Postat av: mammakarin

Men, har det varit så många flyttar! Så bra att det blir bättre och snyggare hela tiden. Kul va det!

2010-03-14 @ 18:29:41
Postat av: Maggan

Själv så har jag precis tapetserat med några rullar jag hittade i soprummet och ställt en 500:- nyrokokosoffa från blocket framför. Spänningen stiger.

2010-04-09 @ 10:28:33
URL: http://www.maggan.dk
Postat av: Jenny

ÅH, SOPRUM!!! Jag blir så avis!! Jag älskar soprum!!

2010-04-09 @ 15:33:54
Postat av: Smsa Låna

Häftig blogg! Hur ofta brukar du uppdatera den?

2011-07-20 @ 04:45:09
URL: http://smsalåna.nu

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0